1902 Enligt Telegrafverkets instruktion skall stolplinjer placeras så nära vägen som möjligt vilket man också bokstavligen gör.
1903 KAK bildas och bedriver en mycket aktiv verksamhet för väghållningens modernisering.
1905 Den nya väglagen revideras.
1906 Den första förordningen om automobiltrafik utfärdas i vilken belastningen på vägen regleras genom bestämmelser om bredden på de massiva gummihjulen på lastbilar. Den första årgången av Statistisk tabell över det allmänna väghållningsbesväret på landet utges vilken ger oss en unik insyn i den ekonomiska utvecklingen. Den upphörde att utges efter år 1938. Skyldigheten att lämna uppgifter till tabellverket underlättar en enhetlig ekonomisk redovisning inom väghållningen. I den första kungörelsen om svagströmsledningar anges att stolparna inte får anbringas på körbanan.
1907 Statsbidraget höjs till 15 % av den uppskattade kostnaden för barmarksunderhållet in natura. Lag om bredden på hjulringar på hästdragna arbetsåkdon på landet utfärdas.
1908 Den första gatstensbeläggningen med huggen smågatsten utförs i Stockholm och Göteborg.
1909 Det första automatiska ringverket sätts upp vid järnvägskorsning.
1910-t Den första svenska primitiva Sjöholmshyveln börjar användas men konkurreras snart därefter ut av den hästdragna amerikanska väghyveln för hyvling av grusvägar. Ångdrivna färjor börja användas på vissa längre leder.
1910 Betongrör börjar användas för små vägtrummor.
1911 En vägkommission tillsätts som 1916 framlägger förslag till ny väglag om vilken meningarna blir mycket delade. Sverige biträder 1909 års konvention i Paris om bl a varningsmärken.
1912 Första gången vägvaktsystemet användes men får liten omfattning och upphör snart.
1914 Svenska Vägföreningen bildas och bidrar ytterst aktivt genom opinionsbildning, vägdagar, maskindemonstrationer, kursverksamhet, en tidskrift, m m till väghållningens modernisering.
1916 Första vägkonsulenten anställs av landstinget i Stockholms län. I detta års automobilförordning berörs för första gången något om vägvisarnas utseende. Ny automobiltrafikförordning utfärdas i vilken högsta hjultrycket sätts till 2 500 kg.
1917 Den första ljud- och ljussignalen sätts upp vid järnvägskorsning.
1918 Statsbidraget höjs till 30 %. Den första tekniska beskrivningen av lerningsmetoden i P E Ullbergs bok om "Byggnad och underhåll av vägar". Vattenlagen ålägger väghållningen att bekosta eller utföra omläggning av vägtrummor byggda efter 1880 där det behövs vid torrläggning till 1,2 m djup.
1919 Den maskinella vägkommittén tillsätts och lämnar år 1923 förslag till bl a förbättrad vinterväghållning.
1920-t Under 1920-talet börjar motordrift på färjor användas. Snöskärmar börjar användas och halkbekämpning med sand på särskilt utsatta ställen påbörjas. Mot slutet av 1920-talet började krossgruset komma till allmän användning som grusvägbanematerial. Beläggning av vägar med sten börjar i liten omfattning under detta decennium. Beläggning med vattenbunden makadam upphör nästan helt. En vägarbetarkår börjar uppkomma och blir som störst ca 12 000 man 1927. Den första vägstationen byggs.
1920 Vägsakkunniga erhåller i uppdrag att revidera 1916 års väglagsförslag och framlägger nytt förslag till väglag 1921 vilket dock ej antas av 1922 års riksdag.
1921 Partiell lagändring ger möjligheter för väghållningsdistrikt att överta vägunderhållet från naturaväghållarna medelst vägkassan. Maskinella vägkommittén utreder möjligheterna för biltrafik vintertid i Norrland. KAK:s varningstriangel blir standard i Sverige.
1922 Automobilskatt införs. Den första betongfärjan sjösätts.
1923 Vägkonsulenter anställs vid länsstyrelserna med hjälp av automobilskattemedel. KAK instiftar ett väginstitut, ursprunget till väg- och trafikinstitutet VTI. Den första betongbeläggningen på landsväg utförs i Stockholmstrakten. Den första motordrivna väghyveln importeras från USA. Hjultrycket sänks till 2 000 kg.
1924 Statsbidraget utgår på den verkliga kostnaden för barmarksunderhållet om alla vägars underhåll ålegat vägkassan med 30 % och med 10 % ur automobilskattemedel. Den första förordningen om säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar utfärdas. Förbud mot reklamskylt närmare vägens kant än 3,5 m utfärdas. Dammbindning med hygroskopiska salter börjar. Kommunikationsdepartementet lämnar riktlinjer för skötsel av grustäkter.
1925 Dammbindning med sulfitlut börjar. Den första vinterväghållningsdagen hålls i Lycksele och blir inledningen till införandet av modern maskinplogning. Vid mötet demonstreras den första svenska bilplogen, en förplog kallad Lyckseleplogen. Den skånska vägvisningskommittén inför en modern vägvisning i större delen av Skåne. Den första trafiklinjemarkeringen - med vit smågatsten - utförs på en kort sträcka på södra landsvägen vid Örebro. Kemisk ogräsbekämpning med natriumklorat börjar, men i liten omfattning.
1926 Samma bidrag utgår på den verkliga kostnaden för både barmarksunderhållet och vinterväghållningen. Den första landsomfattande trafikräkning utförs.
1927 Nya partiella lagändringar med vidgade möjligheter för väghållningsdistrikt att överta vägunderhållet vilket leder till ett snabbare avskaffande av naturaväghållningen. Generellt förbud mot grind över allmän väg. Bidraget ur automobilskattemedel höjs till 20 % samt därefter i olika omgångar till år 1936 till 55 %. Förordningar utfärdas om vägs öppethållande vintertid för biltrafik, rätt att sätta upp snöskärmar och förbud mot uppsättande av snösamlande stängsel.
1928 Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen påtalar att det sätts upp för många varningsmärken.
1929 Vägsakkunniga tillsätts och framlägger förslag till ny väglag 1932.
1930-t Den stora smågatstensepoken varade under hela 1930-talet. Gunnar Beskow utforskar tjälförloppet. Bågsvetsning av broar börjar. Avgifter på färjor upphör.
1930 Den statliga vägingenjörsorganisationen i länen inrättas med vägingenjörkontor vid varje länsstyrelse och övertar efterhand tillsynen. Regionalt tillsätts vägingenjör, biträdande vägingenjör och vägingenjörsassistent. Centralt hos verket tillsätts tre väginspektörer och en broinspektör samt senare en vägtrafikinspektör. Den gamla distriktsindelningen - d v s de nu sex f d kanaldistrikten - slopas liksom även vägkonsulentbefattningarna. Den första trafiklinjemålningen på väg utförs på Södertäljevägen utanför Stockholm.
1931 Tillsynen enligt 1891 års väglag inskränks till de få kvarvarande naturaväghållningsdistrikten. Väg- och brosakkunniga tillsätts och avger 1934 sitt betänkande "Teknisk och ekonomiska utredningar rörande vägväsendet". Förbud mot utförande av mindre förbättringsarbeten med vägunderhållsmedel. Den första kungörelsen om vägmärken utfärdas varmed grunden blev lagd till ett systematiskt vägsignalisationssystem.
1932 Misslyckade försök med oljor som dammbindningsmedel. Den första plåttrumman läggs.
1933 Första gången det görs en landsomfattande analys av vägunderhållets kostnader. Värmdömetoden, d v s impregnering och två ytbehandlingar Yg2, börjar användas. Den första grusinventeringen görs i Norrbottens län och fortsätter län för län till mitten av 1950-talet.
1934 Lag om allmänna vägar och lag om vägdistrikt utfärdas och träder i tillämpning 1937.
I 1934 års väglag stadgas förbud att uppföra byggnad närmare än 12 m från vägbanans mitt. Förbud enligt samma lag mot reklamskylt närmare än 50 m från vägbanans mitt. I lagen om vägdistrikt angavs att det ankom på konungens prövning om väghållaren finge uppta färjavgifter. Då Kungl Maj:t endast i några enstaka fall medger detta upphörde färjavgifterna snabbt. Den första officiella vägvisarkartan utges av verket. Gästgiveri- och skjutsinrättningen upphör slutgiltigt men i praktiken till större delen ett par decennier tidigare. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tekniska byrå ombildas till en vägbyrå och en brobyrå samt 1936 en vägtrafikbyrå.
1935 Vägingenjören åläggs att vart tredje år besiktiga järnvägskorningarna. Sista valvbron av sten byggs på allmän väg.
1936 Redovisningen görs utförligare vilket senare ger underlag för central ekonomisk styrning av vägunderhållet. Den stora grundläggande trafikräkningen utförs.
1937 De 368 väghållningsdistrikten avvecklas och ombildas genom sammanslagningar till 170 vägdistrikt. Naturaväghållningen upphör helt. Arbetsområdena bibehåller inom vägdistrikten i stort häradsgränserna. Statsbidraget på 30 % slopas men bidraget ur automobilskattemedlen höjs i stället till 85 % vilket innebar den stora principiella förändringen att bilismen ensamt fick bära hela bördan av väghållningen och att intresseprincipen sålunda övergetts. Det verksblandade lergruset börjar användas som grusvägbeläggning men överges under andra världskriget. Ny vägmärkeskungörelse utfärdas i syfte att få bättre överensstämmelse med den internationella vägsignalisationen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utger tillämpningsanvisningar om vägvisning som blir en oumbärlig handledning i 25 år.
1938 En vägunderhållsinspektion inrättas vid Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå. Sakkunnigutredning om väghållning i statlig regi tillsätts och förslag till väghållningens förstatligande lämnas 1941. Nytt totalförbud mot utförande av mindre förbättringsarbeten med vägunderhållsmedel. Det första hjälptelefonsystemet börjar. Anvisningar om åtgärder till förhindrande av tjälskador på väg utges. Röntgenkontroll av svetsfogar införs.
1939 Det andra världskriget utbryter, bilskattemedlen sinar och vägunderhållet dras ned på sparlåga.
1938 års skärgårdsutredning lägger grunden till skärgårdarnas nutida färjtrafik. Sandöbron rasar under byggandet.
1940 Cirkulärskrivelsen om förebyggande trafikinskränkningar vid tjällossning. Armasjärvikatastrofen med en kantrande färja då 46 personer omkommer framtvingade en förnyelse av färjbeståndet. Vinterväg på isen över Kvarken. Till följd av gengasdriften införs slaggningsplatser vid vägarna och renhållning av dessa.
1942 Riksdagen fattar principbeslut om väghållningens förstatligande snarast möjligt. Vägsakkunniga tillsätts för utarbetande av förslag till ny väglag. Arbetsstudier påbörjas vid vägunderhållsinspektionen. Bidraget för barmarksunderhållet utgår inte längre på den verkliga kostnaden i efterhand utan på den i förväg beräknade skäliga kostnaden.
1943 Ny väglag utfärdas. Förrådsfonden inrättas. Den första fullständiga konteringstabellen utges. Anvisningar utges om placering av mjölkbord eller mjölkpallar. Ploglagen som nu nästan upphört ersätts med arbetslag för snöskottning. Sandning omnämns för första gången i författningstext. Kungl brev utfärdas om undanskaffande av snövallar. Den Häggbergska metoden för grustransporternas planläggning blir ett stort framsteg. I kungligt brev om plogvallar berörs även renhållning av belagda vägar från sandningssand. Sandöbron invigs.