1802 Den ovillkorliga rätten till grustäkt inskränks och begränsas till vägunderhåll.
1803 Resenären Linnerhjelm omtalar en kullerstensbeläggning utanför Kristianstad.
1807 I 1800-talet många vägvisare får vi mera detaljerad kunskap om färjlederna. Den av P Hagström 1807 utgivna är av särskild intresse.
1813 Kommittén för väganläggningar i de norra provinserna tillsätts. Första järnbron byggs över Göta kanal vid Forsvik i Västergötland.
1818 Ändrade bestämmelser angående tillsynen. Kungl brev om grusning en gång om året på våren.
1827 Storamiralsämbetets tredje avdelning bildas för att administrera statens deltagande i kanal- och hamnarbeten m m och landet indelas i fem kanaldistrikt.
1834 Första gången det föreslås i riksdagen att staten skall överta vägunderhållet.
1837 Ändrade bestämmelser angående tillsynen.
1841 Kongl. Styrelsen för Allmänna wäg- och wattenbyggnader bildas till vilken statens intressen i alla allmänna arbeten sammanförs vilket sker den 6 augusti; Vägverkets födelsedag. Väglängden uppges till 55 640 km.
1845 Kungl cirkulär angående snöröjningen i vilket för första gången snöplogfogde omnämns.
1846 Vid det år 1818 i den gamla porslinsfabriken i Marieberg på Kungsholmen i Stockholm inrättade artilleriläroverket påbörjades utbildning av civila ingenjörer i väg- och vattenbyggnadskonst för tillgodoseende av ledningspersonal för de allmänna arbetena.
1851 Tillgången på ingenjörer för de allmänna arbetena i fred samt ingenjörstjänstgöring inom försvaret vid krig säkras genom inrättandet av Kungl. Väg- och vattenbyggnadskåren.
1852 Den äldsta tekniska beskrivning av flickning som underhållsmetod ges i "Handbok för civilingenjörsvetenskap".
1854 Vägen Malmö - Lund makadamiseras varmed metoden med den vattenbundna makadambeläggningen kom i bruk i Sverige.
1855 Nya bestämmelser angående tillsyn i landshövdinge- och kronofogdeinstruktionerna. I kronofogdeinstruktionen talas om brofogden, vilken syssla alltjämt fortlevde.
1857 Det ankommer på länsstyrelsen att bestämma att grind skall vara avlyft de årstider den inte behöves.
1859 Fritz von Dardels teckning från en resa i Skåne under tjällossning.
1860 Den första gatstensbeläggningen med huggen sten i Sverige utförs i Stockholm med storgatsten.
1862 Enligt lagen om kommunalstyrelse på landet skulle färjtaxor underställas Kungl Maj:ts prövning. Nya lotshemman befrias ej längre från väghållningsskyldighet.
1863 Milstolpsystemet förlorar i betydelse genom övergången till decimalsystemet och år 1873 till metersystemet. Den äldsta tekniska beskrivning om grusvägunderhåll ges i A M Lindgrens bok i vägbyggnadskonst.
1864 Förbud mot uppsättande av grind över vägen utan länsstyrelsens tillstånd på lands- och häradsvägar.
1867 Vid Teknologiska institutet i Stockholm, senare Kungl Tekniska Högskolan, inrättas en särskild fackavdelning för väg- och vattenbyggnad och Mariebergskursen upphör 1869.
1869 Ändrade bestämmelser angående tillsynen. Grusning bestäms kunna ske antingen på våren eller på hösten.
1875 Väglängden minskar, bl a till följd av järnvägsbyggandet, till 51 377 km.
1876 Vägkommitté tillsätts för utredning om en särskild väglag syftande till väghållningsbördans fördelning på intresseprincipens grund.
1879 Lagen om dikning för torrläggning till 4 fots djup vilket blev bestämmande för bottendjupet på vägtrummor i vissa fall.
1880 1876 års vägkommitté framlägger ett mycket väl genomarbetat förslag till en särskild väglag. Fällbommen vid järnvägskorsning kommer i bruk.
1882 Verkets namn ändras till Kungl Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och dess organisation utvidgas. Statens järnvägsbyggnader överflyttas provisoriskt till verket fram till 1888.
1887 Första betongbron byggs vid Jordberga i Skåne.
1891 "Lag angående väghållningsbesvärets utgörande på landet" utfärdas och träder i tillämpning 1895. Häradet blir vägkommun och 368 väghållningsdistrikt bildas. Vägdelning sker för all jordbruksfastighet med taxeringsvärdet som grund för naturaväghållare. Alla vägdelningar måste göras om efter taxeringsvärde som grund. Förbud stadgas mot att uppföra byggnad närmare än 3,5 m från vägens kant. Förbudet mot uppsättande av grind utan länsstyrelsens tillstånd utsträcks till alla allmänna vägar. Säteriernas privilegier enligt Roskildefreden upphör. Utförliga bestämmelser om färjorna. Tidigare bestämmelser om vinterväghållning fastställs i stort sett. Snöplogfogdesysslan fastställs för första gången. Milstolpsystemets funktion upphör helt och övergår efterhand till sin nutida egenskap av väghistoriska minnesmärken. Naturaunderhållet av broar avskaffas. Erläggande av bropengar och vägpengar upphör. Brofogdesysslan upphör definitivt.
1895 Efter 1891 års väglags ikraftträdande 1895 finansieras väghållningen med vägskatt utdebiterad enligt intresseprincipen på utöver all jordbruksfastighet också de flesta andra beskattningsföremål. Staten bidrar med 10 % av den uppskattade kostnaden för jordbruksfastigheternas naturaväghållning vilken i övrigt betalas med vägskattemedel. I den nya väglagens föreskrift om vägstyrelsens räkenskaper läggs den första grunden för den ekonomiska utvecklingens styrning.
1897 Lantmäteristyrelsen utger de första anvisningarna för vägdelningsförrättningarna.