1723 Prästerskapets privilegier från väghållningsskyldighet upphör.
1725 Anvisningar om vägmätning utfärdas i lantmäterinstruktionens punkt 6.
1730-t Den äldsta väglängdsuppgiften 18 856 km. Snöplogen uppfinns och medför en stor förbättring för vintertrafiken.
1732 Carl von Linnés uttalande om tjällossningen under sin norrländska resa.
1734 Efter ca 50 års arbete utges en ny lag för Sverige med bl a detaljerade bestämmelser om väghållningen samt en ny gästgivareordning med bl a tillämpningsföreskrifter om väghållningen. I gästgivareordningen regleras hur tillsynen skall ske. Inget sägs om byggnad intill väg, men väl i förarbetena till lagen. Antagligen ansåg man det nu självklart att byggnad måste uppföras utanför vägområdets gräns som nu gick 3,6 m utanför vägens kant. Inget sägs heller om förmedlat eller oförmedlat hemmantal skulle gälla vid vägdelning vilket leder till många tvister. Rätten för väghållare till grustäkt fastläggs. Första gången grusning uttryckligen föreskrivs. Vägvisningen får sin slutliga utformning för två sekel framåt. Färjhållningsskyldigheten utvidgas till gästgiveriet i vissa fall. Bestämmelser utfärdas om isvägar i 1734 års lag och om snöröjning i 1734 års gästgivareordning. I Sveriges nya lag och förarbetena till denna får vi upplysningar om brounderhållet. Brofogden får fler uppgifter i lagen.
1739 Ändrade bestämmelser angående tillsynen.
1743 Den tidigaste källan till upplysningar om färjleder får vi ur G Bjurmans vägvisare.
1745 Carl von Linné ritar den första bilden av en sladd i sin dagbok under sin Ölands- och Gotlandsresa.
1752 Första förordningen om att broar som byggs med allmänna medel skall byggas av sten i stället för trä.
1756 Ändrade bestämmelser angående tillsynen. Landshövdingarna åläggs att i invånarnas närvaro överlägga om byggnadssättet träbro eller stenbro - för nya broar eller broombyggnader.
1760 Adolf Fredriks brev till landshövdingarna om böter för färjvakter vid försummelse av överförande av posten.
1762 Vägkantstödet eller "vägarnas stensättande på sidorna" behandlas i riksdagen.
1765 Först efter det år 1628 inrättade lantmäteriet kom så småningom lantmätarna att utföra vägdelningsförrättningar men då brist på lantmätare inträffade medgavs att vissa andra kunde förordnas att göra förrättningen.
1766 Brofogdesysslan avskaffas officiellt.
1776 Förordning om att broar som byggs med allmänna medel skall byggas av sten i stället för trä.
1783 Lotshemman befrias från väghållningsskyldighet.
1786 Frågan om jordbrukets tunga väghållningsbörda och en rättvisare fördelning av denna tas för första gången upp i riksdagen men avslås. I Kungl brev med bestämmelser om snöröjning omnämns för första gången i författningstext snöplogning.
1790 Gustaf III utfärdar den för vinterväghållningen banbrytande förordningen om vinterväghållning genom snöploglag och dennas undantagande från vägdelning och naturaväghållning. Vid ploglagsinrättningens införande blev häradet vinterväghållningsenhet. Vinterväghållningen undantas från in naturaväghållningen och finansieras genom en skatt som utdebiteras från de väghållningsskyldiga. Därmed börjar vägunderhållets finansiella historia. Vid nya vägdelningar läggs förmedlade hemmantalet till grund för vägdelning. Förordning om grusning en gång på hösten och framkörning av grus utfärdas.
1792 Den troligen äldsta konstruktionsritningen till en snöplog publiceras i Vetenskapsakademiens handlingar.