1600-t Under stormaktstiden fullföljes vägförbättringarna till ett för tiden bra vägnät.
1619 Gustav II Adolf utfärdar sin öppna fullmakt om förbättrad vägröjning. Den åtföljs efterhand av många brev och plakat om sådan under hela seklet.
1628 Lantmäteriet inrättas och lantmätarna utför vägdelningsförrättningar.
1647 Prästerskapet befrias genom provisoriska privilegier från väghållningsskyldighet.
1649 Drottning Kristina utfärdar en ny gästgiveriordning med bestämmelser om väghållningen och införande av milstolpsystemet varmed gästgiveri, skjutshållning och väghållning knyts samman till ett integrerat kommunikationssystem. Gästgiveri- och skjutsinrättningen får sin definitiva form och grunden till vägvisningen genom uppmätning av vägarna och markering med milstolpar läggs. Statsmakten får en starkare hand över tillsynen av väghållningen.
1651 Specialinstruktion till landshövdingarna vidgar statmaktens befogenheter i fråga om väghållningen.
1658 Genom freden i Roskilde befrias säterier i de förutvarande danska provinserna från väghållningsskyldighet.
1664 Ny gästgiveriordning utfärdas i vilken länstjänstemännen bl a åläggs undervisa väghållarna hur vägarna "bekvämligast goda och beständiga göras måtte".
1666 Ett vägmästarämbete inrättas men upphör efter 20 år och glöms bort. I Memorialet för vägmästaren, d v s väginspektören Cosswaj, lämnas instruktioner om brounderhållet samt att mindre broar borde i stället för större reparationer byggas om i sten. Brofogdesysslan omnämns för första gången i Memorialet.
1686 Prästerskapets privilegier bekräftas genom detta års kyrkolag.
1687 I landshövdingeinstruktionen regleras hur tillsynen skall ske. Första gången det utsägs något i författningstext om vinterväghållning.
1688 I Kronofogdeinstruktionen och Häradsfogdeinstruktionen talas för första gången om brofogde.
1693 Den äldsta dokumentationen om vägvisare finns i protokoll den 21 december i förarbetena till 1734 års lag.
1695 Biskop Blidbergs resa i Norrland under tjällossningen.
1600-t Erik Dahlbergh visar från 1600-talets senare del i sitt bildverk "Suecia Antiqua et Hodierna" flera exempel på färjtrafik.