Ytterligare sju fartyg k-märkta i Sverige
2007-06-19
Fartyg är kulturarv! Det anser Statens maritima museer som k-märker kulturhistoriskt värdefulla fartyg som varit i yrkesmässig trafik i Sverige. Fartygsägarna får ansöka om att få sitt fartyg k-märkt och nu har ytterligare sju fått den åtråvärda klassningen: ”Elfkungen” (Trollhättan), ”Thomée” (Östersund), ”Tingvalla” (Karlstad), ”Pamela” (Kalmar), ”Tunia” (Södertälje), ”Ilse” (Fjällbacka), ”Malmö” (Stockholm). Totalt finns nu 81 k-märkta fartyg i Sverige.
De fartyg som nu blivit k-märkta är följande:
Elfkungen (Trollhättan)
Passagerarångfartyg från 1875
Levererad som ”Wärsta” till Medelpads Ångfartygs AB i Sundsvall och gick i trafik mellan Sundsvall och Wärsta via Alnö. Fartyget byggdes om 1887 och 1919. Motoriserades 1957, fick namnet ”Sommarö” och gick i trafik mellan Gävle och Limön. Efter att i flera år legat upplagd såldes fartyget till Wäddö Kanalbolag i Stockholm och genomgick en total renovering. Fartyget såldes därefter till Göteborg och fick namnet ”Astrea” och har sedan varit uthyrd till Stockholm och Söderköping. Sedan 2005 hemmahörande i Trollhättan.
Ägare: Rederiaktiebolaget Strömkarlen
Thomée (Östersund)
Passagerarångfartyg från 1875
”Thomée” byggdes av Motala Verkstad och monterades samman vid Revsundassjön 1875. Ångaren byggdes för person- och godstransporter och trafikerade Revsundssjön fram till 1879 då den på järnväg flyttades till Storsjön. 1908 förlängdes skrovet med 3,5 meter och på 1930-talet fick hon isbrytarstäv samt ombyggnad av däcksöverbyggnad. 1933 installerades en ny ångmaskin från Bergsunds. Pannan eldades främst med ved men på 1960 talet övergick man till koleldning. Efter ett antal ägarbyten i början av 1970-talet hotade en nedskrotning av ”Thomée”. En vänförening bildades och 1972 köpte Östersunds kommun fartyget. En omfattande reparation gjordes men fortfarande är fartygets exteriör idag detsamma som efter ombyggnaden på 1930-talet. Interiören är ett resultat av 1970-talets ombyggnad.
Ägare: Östersunds kommun
Tingvalla (Karlstad)
Bogserbåt från 1920
M/s ”Tingvalla” byggdes år 1920 på Wennbergs Mekaniska Werkstad i Karlstad och köptes av Wermlands Rederi AB, som sysselsatte henne med pråmbogseringar till och från Göteborg. I mitten av 20-talet blev pråmbogseringarna olönsamma och fartyget gick över till bogsering av massaved till Vargöns Bruk. Vintertid användes hon som isbrytare i Karlstads hamn och på Vänern. Den 13 juni 1941 togs ”Tingvalla” i anspråk för marinens räkning av chefen för ostkustens marindistrikt. År 1944 överfördes hon till chefen för Göteborgs Kustartelleris försvar. År 1946 övertog Karlstad Hamn fartyget och ägde henne fram till 1988 då hon överläts då till Ångbåts AB Polstjärnan, som påbörjade en omfattande restaurering av fartyget och bevarar henne som teknikhistoriskt minnesmärke. Tingvallas historia är knuten till Karlstad och Vänern där fartyget i dag är hemmahörande.
Ägare: Ångbåts AB Polstjärnan
Pamela (Kalmar)
f.d. Seglande frakt- och fiskefartyg från 1916
Fartyget är byggd 1916 i Studseröd i ek och furu och var ursprungligen riggad som galeas, senare som jakt. Fartyget har varit verksamt i svensk fraktfart. ”Pamela” är intressant eftersom hon är ett av mycket få bevarade fartyg av den typ mindre rundgattade jakter/galeaser som förr var vanligast längs våra kuster. ”Pamela” har tidigare haft en rad olika namn. Namnet ”Gubben” hade fartyget under den tid hon seglade silltunnor åt Gubbens sillfabrik i Lysekil. En omfattande förbyggnad med målet att återställa exteriören i originalskick pågår vid Ekenäs varv. Fartyget har fått skutstöd från Statens maritima museer vid två tillfällen.
Ägare: Magnus Pettersson, Jens Nilsson, Jörgen Nilsson, Mikael Nilsson
Tunia (Södertälje)
f.d. Fraktmotorfaryg från 1906
Fartyget byggdes som motorfartyg vid Ekensbergsvarv för Stockholms Transport- och Bogserings Ab. Ursprungligen hade fartyget en fotogenmotor på 32 hkr men den ersattes 1910 av en ångmaskin på 39 hkr. Som lastfartyg med namnet ”Tomtematts” trafikerade hon bland annat Strömsholms kanal och användes främst för oljetransporter. En 60 hkr June Munktell motor installerades 1934 som fortfarande är i bruk. Efter en rad äga- och namnbyten fick hon 1948 namnet ”Tunia”. I slutet av 1950-talet blev hon förrådsfartyg och från 1962 finns notering att hon inte längre används för sjöfart. Såldes sedan, i början av 1970-talet, som fritidsfartyg och nuvarande ägare har haft fartyget sedan 1994. Tunias historia är knuten till de farvatten hon i dag är hemmahörande vid.
Ägare: Göran Nordberg
Ilse (Fjällbacka)
f.d. Tjänstebåt från 1908
Tjänstebåt 532, lotskuttern ”Ilse”, sjösattes på Lindholmen i Göteborg vid Jesper Andersson & H Hanssons Varv. Hon var beställd av Kungliga Lotsstyrelsen som en så kallad 3:e klassens lotskutter, dvs en gaffelriggad koster med klyvare och toppsegel enligt specifikation fastställd av Lotsstyrelsen 1905. Åren 1908–1958 brukades hon som lotskutter på Väderöarnas lotsplats. 1924 motoriserades båten med en June Munktell på 25 hkr och under åren 1934-35 utfördes en större ombyggnad då bland annat fribordet ökades och styrhytt tillkom. Ägaren har nu sänkt skrovet till ursprunglig nivå och inredningen och däckslayouten är åter i skick som vid leveransen 1908. Arbetet har gjorts material- och hantverkstroget utifrån äldre dokumentationsmaterial. Fartygets historiska egenskaper har potential att förmedla både personhistoria, teknikhistoria och samhällshistoria.
Ägare: Stiftelsen lotskuttern Ilse
Malmö (Stockholm)
f.d. Tjänstefartyg från 1943
M/s Malmö beställdes av Sjöfartsverket som lotsdistriktsfartyg/tjänstefartyg och byggdes på Helsingborgs varv 1943. Malmö har exteriör i huvudsak i samma utformning som under sin aktiva tid som tjänstefartyg. Från 1984 övertogs fartyget av Malmö skolstyrelse och brukades som skolfartyg. Nuvarande ägare förvärvade fartyget 2003. Tjänstefartyget Malmös historia är kopplad till verksamhet för Lotsverket och Sjöfartsverket. Fartyget brukades för utprickning och gasning av fyrar. Det finns en hel del dokumentationsmaterial samlat på olika håll som beskriver fartygets historia. Fartyget är teknikhistoriskt-, samhälls-, och personhistoriskt intressant. Bland annat var Frithiof Nilsson Piraten ofta gäst ombord.
Ägare: Björn Degermalm
Läs mer om k-märkning av fartyg på Statens maritima museers webbplats:
http://www.maritima.se/Myndigheten%20SMM/Verksamhet%20och%20Projekt/Fartygsbevarande/K-markning.aspx
Kontakt:
Claes Wollentz, intendent och handläggare av k-märkning
claes.wollentz@maritima.se
0733-40 16 40
Ulrika Djerw, informationsavdelningen
ulrika.djerw@maritima.se
08-519 549 35